Logga in

Till toppen av sidan

Frågor och svar om LSS-utredningen

Vad är en statlig offentlig utredning? När regeringen vill ta fram underlag för beslut om en ny lag kan den tillsätta en offentlig utredning (SOU).

När det gäller LSS tillsatte regeringen en utredning den 26 maj 2016. Utredningen fick namnet ”LSS-utredningen”.

Utredningen kan laddas i sin helhet här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/01/sou-201888/

Uppdraget till utredningen bestäms av regeringen i ett så kallat kommittédirektiv. Utredaren får bara lämna förslag som faller inom ramen för direktiven. I det här fallet har utredaren fått tre tilläggsdirektiv. Det uppdrag som ursprungligen lämnades har ändrats vid tre tillfällen.

Den formella titeln på utredningen är ”Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen”, och har nummer SOU 2018:88.

LSS-utredningen offentliggjordes den 10 januari 2019.

Nu vidtar en ganska lång process innan förslagen utredningen presenterar kan bli lag:

  • Utredningen skickas på remiss till olika instanser för att höra vad de tycker om förslagen i utredningen. Remissinstanser kan vara exempelvis berörda myndigheter (Försäkringskassan och kommuner) och intresseorganisationer. Remissvaren sammanställs på regeringskansliet.
  • Regeringen utvärderar vad som framkommit under remissen och tar ställning till om man ska lägga fram en proposition i riksdagen eller om utredningen ska läggas till handlingarna (I praktiken kastas i papperskorgen).
  • Om regeringen väljer att gå vidare med förslaget ska lagrådet även yttra sig.
  • Om regeringen väljer att gå vidare lägger den fram en proposition i riksdagen. En proposition innehåller ett färdigt lagförslag. Lagförslaget behöver inte överensstämma med den utredning som ligger till grund, utan ändringar kan förekomma mot bakgrund av vad som framkommit exempelvis under remisstiden och vad lagrådet haft för synpunkter.
  • Riksdagen röstar om propositionen.
  • Ny lag träder i kraft förutsatt att en majoritet i riksdagen har röstat för propositionen.

Den här processen kan ta flera år att genomföra. En proposition är till sitt omfång ofta näst intill lika omfattande som den underliggande utredningen (SOU). Om en utredning möts av mycket kritik från remissinstanserna är det vanligt att regeringen avstår från att gå vidare och lägga fram en proposition till riksdagen.

Vad kom utredningen fram till?

LSS-utredningen föreslår bland annat:

  • Barn under 16 år ska inte ha rätt till assistans, men ska istället kunna få insatsen "personligt stöd för barn" som kommunerna ansvarar för.
  • Personer med psykisk funktionsnedsättning ska inte heller ha rätt till assistans. Även för dessa personer föreslås en annan insats, så kallat "förebyggande pedagogiskt stöd".
  • Anhörigassistenter föreslås få ersättningen sänkt med 6,5 procent. Detta motiveras med att "kostnaden bedöms vara lägre när brukare och anhörig delar hushåll".
  • Dubbelassistans ska bara beviljas om bostadsanpassning och hjälpmedel inte kan lösa behoven.
  • Den som har rätt till assistans ska beviljas 15 timmar per vecka för "andra personliga behov", med möjlighet att ansöka om mer tid.
  • Ersättningen till privata utförare ska vara i form av ett schablonbelopp, men det ska finnas olika nivåer på schablonbeloppet.
  • Staten får hela ansvaret för assistansen (istället för som i nuläget när Försäkringskassan/Staten och kommunerna har ett delat ansvar).

Görs några besparingar på assistans?

Förslagen förväntas ge staten 600 miljoner kronor i lägre kostnader och kommunernas kostnader förväntas samtidigt öka med 300-400 miljoner. Trots att besparingskraven tagits bort från utredningsdirektiven har utredaren alltså lagt fram förslag som väntas leda till just besparingar.

När kommer förändringar att genomföras?

Det är inte alls säkert att förändringar av LSS verkligen kommer att genomföras. Det är en mycket lång process att justera en lag. Utredaren har föreslagit att ändringarna i LSS ska träda i kraft från år 2022.

Ändringarna ska i så fall införas under en övergångsperiod på två år.

Kan Frösunda Omsorg fortsätta att ge mig hjälp från jurister och kundstödjare i ärenden som rör min assistans?

Ja, du kommer att kunna rådfråga och få hjälp från våra jurister och kundstödjare även framöver. Utredningen hade fått direktiv att se över om det fanns skäl ett begränsa rätten att använda ombud som arbetar för ett assistansföretag, men konstaterar att rätten att fritt få välja ombud väger tyngre. Även om LSS-utredningens förslag skulle bli verklighet kan du alltså få fortsatt hjälp och stöd av ett ombud som är anställd hos Frösunda Omsorg.

Hur kan jag få information om utredningen och vad som händer nu från Frösunda Omsorg?

Vi kommer att kontinuerligt följa frågan och publicera information på vår Facebook-sida och på vår webbplats (www.frosunda.se).

Man kan också höra av sig till våra jurister och juridiskt sakkunniga mellan 08.00 och 17.00 på telefon: 010-130 30 20 (Numret tillgängligt vardagar 08.00–17.00).

Vad händer nu?

Sedan utredningens förslag blev kända går debattens vågor höga. Kritiken från funktionsrättsrörelsen, Vårdföretagarna och en lång rad andra intressenter är svidande.

Samtidigt föreligger två ytterligare utredningsförslag som del av regeringsförhandlingarna mellan Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet. En utredning ska om koalitionen blir verklighet utreda förslag som stärker rätten till assistans för behov av tillsyn. Om detta blir verklighet ska en ny utredning tillsättas redan under 2019.

År 2021 vill politikerna tillsätta en utredning som ska handla om huvudmannaskap för den personliga assistansen.

Sista ordet är med andra ord inte sagt i frågan om LSS.

Läsa mer om utredningen?

 

Hur ser debatten ut och vad rapporter media och funktionsrättsrörelsen?

 

Text: Torbjörn Carlbom, kommunikationschef